den briljanta dagen

Alltså.

Om jag fick titulera mig själv idag, och det får jag, så skulle jag säga GENI. "Varför just idag Evelina?" undras det hemma i stugorna. Jo, det ska jag be om att få tala om! När undertecknad vaknade av alarmet tidigt i morse, efter att ha dansat till kl fyra, med en ordentlig vätskebrist och påsar under ögonen, somnade hon icke om utan ställde sig upp, klädde sig propert, promenerade svajandes ner för berget där stöd i form av vän J slöt upp. Vi tog en vagn, vi stod i olika köer i x antal timmar, jag trängdes, svettades och knuffades med diverse kvinnor i sina bästa år då J lämnade mig åt mitt öde. I was on a mission. 

Varför allt detta? För dig S, för bloggen så klart, för vår komplicerade relation och för alla som följer den.

Resultatet: